Dator ombord


Datorn är ett vanligt bruksföremål. Den kan uträtta flera praktiska och nyttiga tjänster ombord. Många har insett detta och ordnat behövlig installation ombord. Några slår ännu ifrån sig: "Nej, där sätter jag gränsen!" Men de blir allt färre.
Den här artikeln handlar om erfarenheter från flera somrar i en Parant med dator ombord, och om hur man enklast installerar strömförsörjningen.

Vad har man datorn till ombord?
De flesta vill väl i första hand kunna navigera med datorn. Det finns idag många sätt att låta datorn fungera som en sjökortsplotter, som i färg ständigt visar exakt var man befinner sig, med samma utseende på sjökortet som det vi redan har på papper. Och det kan bli billigare än att installera en färgplotter.
Ett annat skäl att ta med datorn har att göra med semesterns fotografering. Allt fler har digitala kameror. Har man väl kameran, är ju bilderna gratis, hur många som helst! Och de blir klara genast. Därför tar man ju också fler bilder med sin digitalkamera. Men när minneskortet är fullt, då är det bra att kunna tanka över bilderna i datorn ombord, så att man kan fortsätta att fotografera. Har man ingen bärbar dator och bara vill tanka över digitalbilder och få tömt minneskortet i kameran så finns det små bärbara hårddiskar som går på båtens 12 volt och som rymmer massor.
Har man ungdomar ombord, som inte är gamla nog att vara på annat håll, då blir det ibland problem. Ofta måste de följa med, även om de saknar föräldrarnas intresse för sjön. Känns situationen igen? - Att få använda datorn när livet ombord blir tråkigt kan vara en räddning, både för dem och för föräldrarna.
Det finns naturligtvis fler tillfällen då man kan ha bruk för en dator, men det vet var och en bäst själv.

Första försöket: Äldre laptop med CD
De flesta väljer nog att ha en bärbar dator ombord. En vanlig hemma-PC går förstås också, men stuvningen blir något av ett problem, särskilt bildskärmen om man inte har en modern platt sklärm. En laptop är lätt att fälla ihop och stuva undan. Till både navigering och foto behövs ingen "värstingdator", men till dataspel krävs ofta betydligt mer.
För egen del köpte vi för flera år sedan en gammal, begagnad laptop via annons på Internet. Den var en tidig Toshiba Satellite, med en processor på långsamma 475 MHz, 96 MB RAMminne och 4,3 GB hårddisk, CD-spelare och skärm på 25x18 cm, och med gamla uråldriga Windows 98. Idag har priserna sjunkit betydligt (t.ex. Elgiganten, december 2007, 5990:- för en modern laptop med Windows Vista, Dual core processor, 120 GB hårddisk och 2 GB arbetsminne). Vista behöver ca 1 GB arbetsminne vilket är mycket jämfört med gamla tiders Windows, så se till att det finns tillräckligt med minne över sedan Windows tagit sitt.
Men vår gamla laptop räckte alldeles utmärkt både till navigeringsprogrammen och kameran och var inte långsam vid denna användning. Skärmen var dock ljussvag och kunde inte ses uppe i sittbrunnen. Tänk på att CD-spelare är ett måste. En modern laptop har ljusstarkare skärm, dock inte tillräckligt för användning i sol uppe i sittbrunnen. Där är färgplottrarna fortfarande överlägsna. Men till att börja med tyckte vi dock att det var fantastiskt att ta ett par steg ned i ruffen och se precis var man är på aktuellt sjökort.
Scannar man själv sina sjökort och tar hem gratisprogrammet SeaClear (www.sping.com/seaclear)så har man allt man behöver, under förutsättning att man redan äger en GPS som är modern nog att ha datautgång, så att den kan kopplas till sjökorten i datorn. Något mer om detta i slutet av artikeln.

Installation ombord
Två frågor måste lösas:
1) Datorns strömförsörjning
2) Hur datorn är monterad under gång, väderskyddad, och så att den inte far omkring vid sjögång.

1) Strömförsörjning
En laptop kräver som regel 16-19 volt likström, även om några få äldre laptops kan fungera användbart på 12 volt, som man ju har i båten. Att lita till laptopens batteri duger inte, de flesta orkar inte hålla igång mer än ett par timmar.
Hur får man då 12 volt att bli 19 volt?
Enkla apparater som direkt omvandlar 12 volt likström till 19 volt likström är sällsynta. Vi köpte först en sådan, som skulle klara datorns belastning, 2 ampere vid 19 volt. Men vi hade inte räknat med att i startögonblicket drar datorn betydligt mer... När vi första gången prövade att starta datorn utvecklade convertern genast en del rök och dog, men datorn startade förstås inte.
Efter en del tankevånda inköptes en växelriktare hos Kjell & Co. Den matas från batteriet med 12 volt likström in och ger 230 volt växelström ut, och klarar upp till 300 watt (579:- Kjells katalog 26, dec. 2007). I dess utgång pluggar man i laptopens laddare, och vips har man 19 volt in i datorn. Men det är nästan pinsamt att behöva gå denna omväg!
Å andra sidan kan man ladda rakapparaten, batterier till filmkameror och borrmaskin, ja till och med driva en liten TV .

2) Montera datorn sjösäkert
Vi vill kunna stuva undan datorn när vi inte behöver den. Samtidigt måste den finnas lätt synlig och ordentligt fäst, när vi använder den vid navigering, - särskilt viktigt vid dåligt väder.
Till att börja med ville vi inte ta risken att ha datorn i sittbrunnen. Dessutom var det omöjligt att se bilden på skärmen i solljus. En av våra danska medlemmar har med framgång spänt fast sin laptop på ruffluckan med hjälp av gummirep, men han har en nyare laptop med ljusstark TFT-skärm.
Enda platsen för datorn där man hyggligt kan kika ned på datorn under gång är på avställningsytan till höger om vasken. Vid rattstyrning kan man glänta på ruffluckan och kolla var båten befinner befinner sig på datorns sjökort. Som de flesta vet är båtsymbolen som regel i mitten på skärmen, medan kartan rör sig under båten allt eftersom man förflyttar sig.
Vid finare navigering och andra uppgifter på skärmen såsom fart och kurs, waypoints etc. får navigatören gå ned för trappan för närmare studium.
Vi köpte ett vitt plastlock till en IKEA förvaringsbox. Locket ser i princip ut som en kaffebricka, och är ganska stadigt. På locket monterades hållare för datorn och vår GPS och en vinkel som ligger an mot pentryts aktervägg, när det hela står kant i kant mot väggen. Enda ingreppet i båten var ett litet hål i detta väggstycket, där vi kunde montera en skruv med vingmutter till metallvinkeln. På så sätt låses hela montaget fast, men alltsamman kan snabbt tas bort och stuvas undan, när det inte är aktuellt att använda längre. Det har fungerat bra i flera år.

Bekvämare med modern laptop
Men så blev vi lite bekväma och ville slippa gå ned i ruffen. Eftersom det av helt andra skäl måste skaffas en modern laptop i familjen, fann vi att nu kunde vi ha en riktigt stor skärm på ruffluckan och studera allt som händer. Men det går hyggligt endast i mulet väder, i solsken blir bilden fortfarande alltför svag.
Vi byggde en platta med hållare för datorn, att fästa ovanpå nedgångsluckan, så att man kan följa sin position på en stor skärm när man seglar eller går för motor. Se bilder till höger. När man inte är under gång kan man sitta i dinetten med enbart datorn och planera nästa dags färd, lägga in waypoints, ta reda på distanser etc.

Olika navigationsprogram
Med GPS och en dator ombord kan man välja på en rad olika program och kartor, från allt gratis till allt dyrt! Här är en liten översikt över några vanliga program:

SeaClear
På hemsidan SeaClear kan man hämta gratis­pro­gram­met SeaClear och det finns även en bra svensk bruksanvisning att ta hem (Sea Clear Swedish Manual). SeaClear är ett alldeles utmärkt naviga­tions­pro­gram. Det är lätt att förstå, kraftfullt och har en del fördelar som inte alla andra program har.
Den egna båten ses som en röd cirkel med en fin linje framåt som visar vart man kommer med den aktuella kursen.
Från början var programmet gjort för sjökort som man scannar in själv från sina papperskort, men nu kan man även mata in köpta kartor av typ BSB/KAP och GEO/NOS. Se Hydrographica
Att scanna in sina sjökort är inte särskilt svårt. De flesta scanners tar A4 format, och därför får man göra flera inscanningar av ett normalstort sjökort. Problemet är egentligen att placera rätt avsnitt på scannern. Tips: Markera med kraftigt blyertsstreck på baksidan av sjökortet de olika delarna, så är det lättare att se hur man placerar sjökortet på scannern.
Att sedan sätta ihop A4-bitarna till ett helt, skarvfritt sjökort är enklare än man skulle tro. Det finns mångaprogram för detta, t.ex. PanaVue Image Stitching Software som kan hämtas på www.panavue.com. Det kan för övrigt också användas till att sammanfoga fotografier till panoramabilder. Photoshop CS3 har ett suveränt sammanfogningsprogram som man hittar under Arkiv >Automatisera >Photomerge.
Första försöket med SeaClear och egna inscannade sjökort ombord gjorde vi för många år sedan vid en semestersegling i Bohusläns skärgård. Det fungerade utan problem. Har man aktuella sjökort på papper och vill lägga lite möda på att scanna in dem så blir det inga kostnader alls, sedan man installerat datorn inkl GPS ombord.

Fugawi
Fugawi är inget gratisprogram, själva programmet kostar från 1.790:- (Hjertmans, katalog för 2007). Programmet arbetar med olika typer av digitala sjökort, både rastrerade och vektoriserade. Bl.a. Hjertmans säljer även sjökort på CD till programmet, men vill man ha mer än ett begränsat kustavsnitt kan det bli ganska mycket pengar.

Det levande sjökortet
Detta är från början ett danskt program, innehållande både programvara och alla danska sjökort. Därefter har svenska Sjöfartsverket använt samma program och givit ut flera CD, t.ex.Västkusten och Skåne (Strömstad till Åhus) och Ostkusten ((Ystad till Arholma). Vardera kostar 995:- (dec 2007) och är det billigaste alternativet för både program och aktuella svenska sjökort.

Programmet är inte lika lätt att sätta sig in i som t.ex. SeaClear, men det fungerar bra, och just nu är det förstås en fördel för den som har gamla sjökort att på detta sätt få en uppsättning nya. För ägare av modern laptop som saknar seriell port klarar nu programmet att ta emot GPS-signalen via en USB-port. Läs mer på länken Det Levande Sjökortet.

Vilket program valde vi?
Efter flera somrars långfärder med Sjöfartsverkets CD - Det Levande Sjökortet - har vi övergivit de andra metoderna. Visserligen kunde programmet varit enklare och snabbare vad gäller ruttplanering och inläggning av waypoints. Men vill man bara veta var man är och se detta automatiskt på en stor skärm och ha tillgång till alla svenska sjökorten på sträckan, så vinner Sjöfartsverkets CD.


Läs mer på Internet
Det finns en mängd artiklar på Internet om de nämnda programmen, därför har det inte känts nödvändigt att recensera dem i detalj här.

GPS till datorn för 495:-
Den som har en laptop, men saknar en GPS, kan komplettera sin dator med en GPS-tillsats. Det kan också vara aktuellt om man har en GPS som man vill ha kvar uppe i sittbrunnen, medan man kör sin laptop med navigering nere under däck. GPS-tillsatsen har ingen egen display, men normalt kan man se de flesta av uppgifterna i programmet på sin laptop.
Kjell & Company har flera olika GPS-tillsatser, från kr 495:-, (katalog 26, höst-vinter 2007-2008).
Erfarenheterna i denna artikeln är att en vanlig GPS (i detta fallet Magellan 320) utmärkt väl tar emot satellitsignalerna nere under däck, men om ovannämnda GPS-tillsats med sin inbyggda antenn är lika bra kan vi förstås inte veta.

Slutsatser
Vår moderna laptop har en skärm som är 33 cm bred och 20,5 cm hög. Det är en betydligt större skärm än vad man får om man köper en färgplotter. Det betyder att man utmärkt väl kan ha datorn stående under däck bredvid vasken, så som visas här på bild (nr 3 uppifrån räknat). Man ser rätt tydligt var man är med ett ögonkast uppifrån sittbrunnen. En bidragande orsak är att version 2 av "Det levande Sjökortet" nu har en riktningslinje framåt från båtmarkeringen, så att man kan se var man hamnar med den kurs man just håller. Det är värdefullt vid skärgårdsnavigering.
Visserligen kan man använda datorn uppe på luckan, men vi fann det enklare och bekvämare att låta den stå i sin hållare under däck, eftersom det går så pass bra att avläsa situationen från sittbrunnen.
Nu har vi kört med detta systemet ett par år och finner att det fungerar tillförlitligt. Vi använder oss av datorn och navigerings­programmet alltid, med undantag för enstaka småfärder med hemmahamnen i sikte. Vad vi önskar oss är att programmet vore lite mer användarvänligt. Det vore bra om det direkt kunde visa waypoints som man redan har i sin GPS. Visserligen kan man med en GPS-link överföra data till programmet från sin GPS, men sedan är det krångligt att få det att fungera. Sådant borde vara inbyggt i programmet. Det vore också bra om man fick uppgift om distans när man sätter pilen över en punkt på kartan (nu meddelas positionen). Man kan ju hoppas på framtida versioner!

Billig färgplotter som alternativ
Ett prisfall har inträffat på färgplottrar. Nu kan man överväga att investera i en sådan, frånsett de övriga fördelarna med en dator ombord. Se vår artikel om detta på Garmin GPSMAP 292.


P-H Kongstad

Artikeln uppdaterad 26 dec. 2007.

 
Principskiss:
Från batteriet dras kraftiga ledningar till växelriktaren, som förvandlar 12 volt likström till 230 volt växelström och skickar den till datorns laddare. Där görs växelströmmen om till likström igen, i den spänning datorn skall ha. Det är numera oftast mer än 12 volt - annars kunde man ju kopplat datorn direkt till båtens batteri.

Växelriktaren monterades på en träplatta, som sattes fast i batterilådans vägg mot trappan. Växelriktaren har en inbyggd fläkt, som inte hörs störande mycket inifrån lådan. Man bör stänga av växelriktaren när man inte har användning för 230 volt, eftersom den drar en del ström i tomgång. Den har egen strömbrytare.


Här är hela montaget på plats med den nya datorn. Den vita brickan hålls fast mot väggen med skruv och vingmutter, som skymtar svagt på bilden. Datorn står i en "bur" av tätt passande "vinkeljärn" av aluminium, och den är monterad i en vinkel som passar bäst när man tittar ned från sittbrunnen. Själva datorn är inte fastskruvad, men den står stadigt av sin tyngd och med tät passning till hållarna och blir kvar även i hög sjö. Man måste dock tänka på att inte låta hållarna täcka för de ställen där kablar till datorn ansluts.
I bakgrunden skymtar ett litet fodral av trä, där vår GPS står. Den fungerar lika bra nere i ruffen som uppe på däck. Fabrikatet är Magellan GPS320. Den matar datorn med alla sedvanliga uppgifter: exakt position, fart över grund, avdrift, tid kvar att gå etc. I de flesta dataprogram kan dessa uppgifter avläsas på datorskärmen, därför gör det ingenting att man inte ser hela GPS-displayen. Kommer man ut i sjögång som ger kraftig rullning kan GPSn för ett ögonblick tappa satellitkontakten, men hittar snart tillbaka igen. Det räcker emellertid att hänga upp den några decimeter högre, så händer detta inte.
Montering av laptop på nedgångsluckan:


Nedgångsluckan fick i framkanten en bit aluminium. Datorskivan skall skjutas in under denna. Närmast vindrutan har nedgångsluckan en 4 mm skruv med kupolmutter. Den räcker upp genom datorskivan, som därmed låses fast i alla riktningar (markerad med röd ring). I stället för aluminium kan man förstås göra en konstruktion i trä. Aluminiumbiten i luckans framkant visar sig utmärkt att sticka in ett sjökort under, när man inte har datorn uppe.


Vänster: luckans framkant med aluminiumlist. Höger: Fästskruv m kupolmutter (förstorad).


Datorskivan av 10 mm marinplywood, med vinkelskenor av aluminium. Datorn, en HP Pavillion zv 5000, passar precis mellan vinklarna. Raden av större hål i en av skenorna är öppningar för datorns fläkt.


Datorskivan fäst ovanpå nedgångsluckan.


Stängd dator placerad på datorskivan. Tät passning och datorns tyngd skall göra att den blir kvar!


Datorn i funktion med kartbild ur den svenska CDn "Det levande sjökortet


Närbild av vad datorskärmen visar. Eftersom båten står på land syns inget tecken som visar båtens position.


CD-skivan "Det levande sjökortet". Nyare versioner har utkommit.



Åter till förteckningen över olika artiklar

Åter till startsidan