Uppbyggnad
Parant är uppbyggd i tre huvudblock: skrov, inredning och däck med hel överbyggnad. Samtliga delar är uppbyggda av glasfiber-armerad plast med undantag för trädetaljorna i inredningen. Glasfiberlaminatet i skrovet är uppbyggt av kortfibrig glas-fiber varvad mod vävd långfibrig glasfiberväv s.k. ”roujingväv”, för att ge laminatet största möjliga styrka. Laminattjockleken i skrovet varierar, kraftigast i botton vid köl och roder, tunnare i friborden. Det är den fastlaminerade basinredningen med ingjutna förstärkningar som styvar upp hela skrovet. Större delen av däcket är utfört i sandwichkonstruktion. Det innebär två tunna plastlaminat på var sida om ett distansmaterial. Denna konstruktion ger ett lätt och starkt däck som samtidigt har mycket god isoleringsförmåga. Vidare är båten försedd med kraftiga förstärkningar vid mastfot och vantinfästningar. Kölen som tillverkas av gjutjärn är infäst med syrafasta rostfria bultar i en rostskyddsbehandlad inplastad stålförstärkning. I denna stålförstärkning finns insvetsat lyftöglor. I Parant finns även inbyggda flytkroppar som gör att båten väl uppfyller kravet på flytbarhet i vattenfyllt tillstånd.

Påriggning
Vid leverans är mastens samtliga stag märkta, så att de lätt kan identifieras för montering på rätt plats. Var noga med alla infästningar, se till att alla ringar och saxpinnar säkras ordentligt. En extra säkerhetsåtgärd är att också tejpa över dessa.
När det gäller vantskruvarna, skall den minsta (3/8) monteras på inre förstaget, övriga (7/16) monteras på övriga vant. Spridarna skall monteras enligt instruktion som medföljer masten. Innan masten reses skall vantskruvarna skruvas ut till hälften.
Vid själva påmastningen bör man använda kran. Wiren från kranen fästes i en nylonstropp, som läggs runt masten under varntspridarna (nylonstroppen skaver inte på eloxeringen).
Se dock till att stroppen hamnar utanför undervanten. Annars kan den lätt klämmas f ast där och bli svår att få ned, när masten väl är på plats. Gör öglan pä stroppen så stor att krankroken efter påmastningen kan sänkas så långt att man når att koppla av stroppen från däck.
Se till att mastfoten befinner sig ungefär mitt under kranblocket innan masten hissas upp. Hissa upp masten och håll stadigt om mastens nedre del. När den sedan hänger lodrätt kan man gå ombord, fortfarande med ett stadigt grepp om masten.
Sänk långsamt masten mot mastfoten och kontrollera att styrningen i mastfoten greppar in riktigt i motsvarande urtag på mastens underkant. Se fig. 1.
När man är säker på att masten kommit rätt, låses mastkranen och man försöker så fort som möjligt få fast undervanten och inre förstaget. Drag åt stagen måttligt utan hänsyn till mastlutningen. Korrigeringarna spars till senare.
Med dessa tre stag ansatta, står nu masten och man kan lossa lyftstroppen och börja finjusteringen av masten. Masten skall stagas lodrätt. Tillse att masten står rakt åt båda håll och ansätt vantskruvarna lika hårt. Lås och säkra alla vantskruvar och se till att saxpinnar eller andra detaljer ej sticker ut och kan skada seglen. Bommen monteras vid masten och hänges upp baktill i dirkstropp, från masttoppen. Koppla i elanslutningen vid masten på däck. Den slutliga trimningen av riggen bör normalt utföras under segling. På grund av töjning i vanten måste riggen troligen sträckas om redan efter den första seglingen. Först därefter kan en mer slutgiltig intrimning utföras.

Så seglar man Parant
Var och en seglar på det sätt han är lärd. Vi skall inte sälla oss till skaran av ”experter” som ständigt lär ut och tillrättavisar. Nej, vi vill bara dela med oss lite av den erfarenhet vi fått av att segla Parant. Kanske kan de skingra några dunkla punkter.

Stagningen
Principiellt skall masten stå rakt i båten. Sidostagen skall vara väl ansatta för att minska påfrestningarna på masten i grov sjö. För- och akterstagen likaså väl ansatta för att förbättra kryssegenskaperna. Om förstaget, och därmed focken, hänger åt lä, går båten lägre i vind. Kontrollera under segling att masten är rak, en efterjustering av vanten kan vara nödvändig. Segla aldrig utan att vantskruvarna är låsta! Är storseglet bukigt och ”stänger” i akterliket, kan man ge masten en böjning bakåt genom att sätta an inre förstaget ytterligare, samtidigt som man lättar några varv på yttre förstaget och tar in motsvarande på akterstaget.

Segelsättningen
Seglen fungerar effektivast när de är rätt uppsträckta. För focken betyder detta att den, utom i mycket lätt väder skall vara så hårt sträckt som möjligt med hjälp av winschen på mastens babordssida.
Storseglet är betydligt mer känsligt och skall i princip inte sträckas hårdare på mast- och bomlik än att alla tvärgående rynkor försvinner under segling. I praktiken betyder detta att liken sträckes hårdare ju mer det blåser.
Genom att bommen vid masten kan sträckas nedåt med hjälp av taljan (bomnedhalaren) behövs ingen winsch för detta segel. Hissa i stället seglet i topp, sänk därefter 4-5 cm för att skona splitsen på storfallet, lägg fast fallet i knapen och sträck sedan ned mastliket med taljan, bomnedhalaren. När man binder storseglets skothorn i bomnocken skall man, förutom att inte sträcka bomliket onödigt hårt, även alltid lägga en bändsel runt bommen rakt under skothornet.

Skotpunkterna
For att få optimal dragning i focken, fordras att skotpunkterna är rätt inställda i båtens långskeppslinje. Ett bra sätt att testa fram denna punkt är att lova mot vindögat med focken hemskotad på befintlig punkt, Börjar focken först fladdra i toppen är skotpunkterna för långt akterut, fladdrar den först nedtill är skotpunkterna för långt fram.
För största genuan, genua I , kan man utgå från läget längst akterut på skotskenan . Har man svårighet med att få akterliket lugnt, kan skotpunkten flyttas fram några centimeter. Skotpunkterna för de övriga seglen, om sådana finns, prövas fram med samma metod. Finjustering av skotpunkterna göres genom att studera hur under- och aktarlik uppför sig.
Principiellt skall kraften i skotet fördelas lika mellan liken. Inget av liken skall därför visa symptom till att ”rulla” sig därför att spänningen i den delen av seglet är för stort. Skotning av storseglet sker över en skena på skotbalk, över rufftaket. Skenan gör det möjligt att reglera skotvinkeln. Travaren kan inställas i olika punkter med stopp.
Grundregeln för inställningen av storseglets skotvinkel är att den i lätt väder skall vara liten, d. v. s travaren skall vara nära båtens mittlinje. I hårt väder ökas vinkeln genom att travaren sätts längre åt lä.

Spinnakersegling
Utrustning:
Fall med svirvel-block
Lift med block
Nedhalare med block
2 st spinnakerskot (gajar) med block
Spinnakerbom med hanfot
Spinnaker

Montering:
Fallet monteras med blocket i mastens förkant i masttoppen i avsedd bygel. Blocken till skoten monteras i byglarna, akterut.
Liftens block fästes i öglan på masten strax under inre förstaget.
Nedhalarens block fästes i öglan på mastfoten. Fäst hanfotwiren mellan ändarna på spinnakerbommen.
Vikning av spinnakern:
Börja vid det spinnakerhorn som har lekare. Lägg det framför Dig. Följ babordsliket från lekaren till babordshornet. Lägg babordshornet till vänster om lekarhornet. Gör sedan samma sak med styrbordsliket och lägg styrbordshornet till höger.
Därefter kan spinnakern läggas i en korg, varvid hornen skall sticka upp ur korgen som de varit utlagda. Spinnakern kan också rullas ihop. Man börjar då med mitten av spinnakern och rullar tills bara hornen är kvar.

Segling:
Börja träna spinnakersättning i mycket lätt väder. Hala ned focken.
Montera upp spinnakerbommen med dess upp och nedhalare, så att bommen pekar vågrätt ut från masten i lovart. Lägg ut skoten. Lovartskotet skall trädas genom öglan på spinnakerbommens ytterkant. Se till att skotet löper utanför vant och mantåg och alltså även utanför förstaget. Placera korgen, eller den ihoprullade spinnakern i pulpiten framför förstaget. Haka på lovarts-skotet.
Haka på lä-skotet. Se till att även den löper utanför båda vanten, mantåget och pulpit. Haka på spinnakerfallet. Hissa spinnakern i topp meddetsamma, vänta aldrig tills spinnakern har fyllts.
Skota skoten till spinnakern fyller.
Spinnakerbommen skall justeras i höjdled så att båda spinnakerhornen står lika högt.
Principiellt skall spinnakern skotas så att spinnakerbommen står i 90 graders vinkel mot vindriktningen. Försök alltid skota hem så mycket som möjligt i lovart (tills lovarts-liket ”viker” sig). Därefter kan lovarts-skotet läggas fast och man seglar endast genom att släppa eller ta hem på lä-skotet.
Nedtagning av spinnakern:
Se till att det aldrig finns knopar eller ”kink” på skoten. De skall inte ens ha stopp-knopar i ändarna. Släpp lovarts-skotet och låt den löpa ut helt och hållet ur blocket och spinnakerbommen. Låt spinnakern fladdra ut i lä. Ta hem lä-skotet och ta tag i spinnakern. Lossa fallet och fira sakta medan spinnakern bärgas i lä bakom storseglet.

Seglets skötsel
Seglen är ju ”båtens motor”, och varför skall dessa inte få samma omsorg som motorn hos en motorbåt. Det är tyvärr inte alltid så; alltför ofta ser man blöta segel trampas ned i en segelsäck där de får ligga och ”skrynkla till sig”.
Ett segels dragningsförmåga nedsätts väsentligt om det är skrynkligt. Det är heller inte snyggt och ett dåligt stuvat segel tar mer plats än om det skulle vara riktigt vikt.
Och det är enkelt att stuva rätt! Man börjar vid seglets bas och viker en 30-40 cm bred våd parallellt med denna. Sedan sicksackar man sig upp till toppen och avslutar med att rulla ihop seglet runt förliket och stoppar det i segelsäcken. Men observera seglet skall vara ordentligt torrt innan det stuvas.
Häng seglet på tork eller bred ut det på plan mark. OBS! Marken bör vara torr och ren. Endast i undantagsfall får det hänga och fladdra i masten. Sådant nöter!
Storseglet kan man låta ligga väl beslaget, på bommen mellan seglingarna. I så fall bör man skydda det med ett segelkapell. Smutsade segel skall helst rengöras med endast ljummet vatten. Räcker inte det tag försiktigt med något milt tvättmedel eller trikloretylen (för fettfläckar) Aldrig bensol-medel!
Segelduken är impregnerad för att hålla länge. Vid upprepade tvättar med tvättmedel försvinner detta skydd och man måste alltså impregnera seglen på nytt.
Har ett segel gått sönder, ”skörat” bör det lämnas till en fackman för lagning. Provisoriskt kan man laga det med segeltejp (finns i handeln).
Undvik lagning med textillim och lappar, då måste segelmakaren skära bort den bit och reparationen blir kanske mer omfattande än vad som annars var nödvändigt.


El-systemet
Det elektriska systemet är dimensionerat för 12 volt. El-centralen finns i toalettutrymmet på babordssidan. Strömbrytare finns till lanternor, toppljus, instrumentbelysning, motorrumsfläkt. Säkringarna är på 8 amp. Batterierna är placerade under styrbordskojen i ruffen i stuvfacket, där även huvudströmbrytarna finns. Batterierna laddas separat; d.v.s 1 st batteri med växelströmsgeneratorn vilket användes till båtens belysningspunkter och eventuella extrautrustningsdetaljer som värmare, kylskåp mm. 1 st batteri laddas med startgeneratorn och detta batteri användes endast till start av motorn.
Notera att innerbelysningen tänds genom att man vrider glaset på armaturen. Lamporna i lanternorna är på 10 watt. Vid nattsegling med tre lanternor tända, bör ett standardbatteri räcka c:a 10 timmar. Ha alltid för vana att bryta strömmen vid huvudströmbrytarna när Du lämnar båten för en längre tid. Separat el-schema se fig. 3.

Motorn
OBS! Beträffande skötsel och instruktion för motorn hänvisar vi till motorleverantörens instruktionsbok som medföljer varje motor.

Beslag och tillbehör
Förutom standardutrustningen på Parant finns en mängd extra tillbehör för båten. Dessutom brukar båten utrustas med en hel del personlig utrustning.
Extrautrustning speciellt för Parant kan Du köpa hos försäljaren. T.ex. akterpulpit, extra segel, spinnaker med bom och utrustning, kompass, logg, segelkapell, värmare, kylskåp mm.
Skall Du sätta fast beslag eller dylikt, gör det i så fall ordentligt från början! Slarvigt fastsatta skruvar och bultar kan skada plasten genom nötning, så att omfattande reparationer kan bli nödvändiga.
Ordentligt = starkt och tätt.
Starkt blir det om man i görligaste mån kan utnyttja de befintliga förstärkningar i skrov och däck. Använd alltid genomgående rostfria bultar med ordentlig bricka som mothåll på undersidan.
Tätt blir det genom att alltid lägga tätningsmassa (det finns flera bra fabrikat på marknaden) både i själva genomföringen och under beslaget. Annars kommer regn och stänkvatten att leta sig in där.

Uppallning och förvaringstips
Om det inte finns vagga för Parant, står båten bäst vilande på kölen på tvärlagda plankor och med stöttor i sidorna, bock fram och bak. Vid uppallningen skall alla stödpunkter belastas lika mycket. Stöttorna bör vara försedda med rejäla stödplattor i båda ändar, så att de dels inte skadar båten, dels inte sjunker ned i marken. Se fig. 3. Masten bör fällas innan upptagningen.
Riggen kan sitta kvar vid masten, löst virad runt eller uppskjuten i slingor och med vantspridarna urtagna.
Direkt efter upptagningen skall hela skrov/et tvättas av. Först och främst under vattenlinjen, där det säkert sitter småsnäckor o.dyl. Passar man inte på att ta dem direkt, kan man få oanade besvär på våren.
Även den gamla bottenfärgen bör avlägsnas medan den är ”mjuk”. Syntetiska tvättmedel går bra, undvik att använda repande tvätt- eller skurmedel.
Även på insidan skall skrovet tvättas ur. Det kan vara till hjälp att under de sista dagarna i sjön, slå fettlösande medel i kölsvinet. Se bara till att allt vatten kommer ur innan vintern.
Med inombordsmotor monterad i båten är det mycket viktigt att man vinterkonserverar, tappar ur vatten ur motor och avgassystem, enligt instruktionsbokens anvisningar. Är Du osäker på vinterkonservering låt en fackman göra det. Det lönar sig, då vinterkonservering är av mycket stor betydelse för motorns livslängd. Batterierna måste också monteras ur och underhållsladdas under vinterperioden.
Vattentankar och toalett måste också rengöras och tömmas på vatten innan vintern kommer, då de kan frysa sönder annars. Kontrollera att Du inte har vatten stående någon annanstans i båten, som kan frysa och ställa till besvär.
Ta hem alt ”mjukt” kuddar, dynor, segel, tampar mm. De skall förvaras torrt. Lämna kvar så lite utrustning som möjligt.
Komplicera inte täckningen av båten mer än nödvändigt. Se bara till att den håller regn och snö borta, och att det överallt finns möjlighet till avrinning, så att inga snö- och isfickor bildas.
Håll väl öppet i för och akter på täckningen och så mycket som möjligt även i båten, så att det blir god ventilation överallt. Det är mycket viktigt att presenningen ligger ifrån plasten överallt så att eventuella missfärgningar ej skall uppstå. Tänk på att presenningen ej nöter på skrovsidorna, när det blåser under vintern.
Använd senhösten och vintern till att gå igenom vad som behöver bytas ut eller repareras; segel, kapell, tampar mm. Det är skönt att ha det gjort till vårruschen, då alla tillbehörsfirmor, segelmakare och kanske även Du är stressad. Med en väl planlagd upptagning blir vårarbetet minimalt. Före sjösättningen behöver bara botten tvättas och målas.
Stryk teakytorna på båten med teakolja eller med en blandning av rå linolja utspädd med 1/3 lacknafta. Var noga med att torka upp spillet!

Underhåll av gelcoatytor
För att behålla den höga finishen på skrov och överbyggnad är underhållet av gelcoatytan av stor vikt. Det är inte mycket man måste göra, mer än att tvätta och hålla ren ytorna samt vaxa och polera ordentligt. Efter upptagning på hösten skall man rengöra gelcoatytorna noggrant samt rubba med rubbing på eventuella repor och små märken. Övriga skador se reparation gelcoatskador. När detta är gjort gör man en ordentlig vaxning och polering av ytorna. När våren kommer gör man en ny vaxning innan båten sjösättes i samband med bottenmålningen. Under sommarperioden är det också bra om man gör en eller två vaxningar av gelcoatytorna. Vax och rubbing speciellt för plastbåtar finns att köpa i färghandeln.

Reparation av mindre gelcoat-skada
Om Din Parant har skadats i gelcoaten (plastens färgade ytskikt), kan Du laga skadan själv på följande sätt: OBS! Utför inte arbetet om temperaturen understiger +12 grader Celsius och vid fuktig väderlek.
Slipa lätt med fint slippapper (nr 320 eller 400) på skadan och c:a 1 cm runt den.
Lagningsfärgen (gelcoaten) blandas med 2 % härdare och omröres ordentligt. Lägg därefter den blandade gelcoaten på den slipade skadan och runtomkring den, där det är slipat. För att få ytan jämn kan man därefter lägga på tejp på gelcoaten.
Efter c:a 1 timme har gelcoaten härdat. Den nya ytan vattenslipas med slippapper 320, 400 och avslutas med 600.
För att få ordentlig finish bör man sedan rubba och polera lagningen.
Lagningssatsen av gelcoat finns att köpa av båtleverantören. Lagringstiden för accelererad gelcoat är begränsad till 6 mån, skall den användas senare måste ny accelerator tillsättas, 2 %.

Mast: höstöversyn
När båten är avriggad synas alla fall, speciellt de delar inuti masten som normalt inte är synliga. Vanligen går detta att utföra utan att fallen drages ur masten. Skulle det senare vara nödvändigt, skarva i en klen lina för att lättare trä fallet på plats igen. Har det förekommit något onormalt slitage, skall detta analyseras och åtgärdas. Innan mast och bom läggs undan för vintern, tvätta och spola med sötvatten så att saltkristallerna försvinner. Viktigast är detta nere vid mastfoten, där masten mest är utsatt för korrosion. Spolning även invändigt gör nytta, eftersom där ej är lika bra eloxerat.
(De flesta tvättmedel innehåller ämnen som kan orsaka frätskador på lättmetall och det är därför lika viktigt att avlägsna ev. tvättmedel som salter).
Observera att en mast eller bom måste vara torr och ren innan den emballeras. Lägg aldrig in en mast eller bom i plast eller annat tätslutande material utan ordentlig spolning enligt ovan samt att den därefter får tillfälle att torka helt.
För att minska korrosion vid montering bör man alltid isolera mellan rundhult och beslag med vaselin, zinkkromatprimer eller liknande. Detta gäller även bultar och skruvar. Masttillverkaren använder bultar och skruvar av syrafast rostfritt stål samt pop-nit av monel. Självgängande plåtskruv skall användas så lite som möjligt, då dessa underlättar korrisionsangrepp mer än andra fastsättningsmetoder (man bör också se upp med att fall som går inuti masten inte kan haka i skruvspetsarna).
Under stora rostfria beslag göres isoleringen speciellt noggrant. Beslag av mässing och andra kopparlegeringar skall överhuvudtaget inte användas på lättmetallrundhult.
Under vissa förhållanden kan det förekomma, fast vi använder Seldéns aerodynamiskt välutformade mastprofil, att båtar som ligger fritt mot vinden börjar pendla och i vissa fall kan detta bli störande. Vill man permanent försäkra sig mot detta sätter man på ett par tunna plastlister (fönsterlisten Tesamoll är mycket användbar i kvalitet nr 790, bredd 9 mm och höjd 4 mm). Dessa sättes på båda sidor av mastens aktre del mellan spridaren och toppen ungefär mitt emellan skåran och mastens tvärskeppslinje. Torka rent där tejpen skall sitta samt sträck ej tejpen vid monteringen.
Ingen seglar väl med berått mod på grund i full fart, men det är kanske på sin plats att varna för att ett tvärstopp ger riggen och andra detaljer en oerhörd påfrestning.

Garanti
På Parant har Du ett års Sweboatgaranti. Anvisningar för garantins giltighet finns samlat på en särskild bilaga som medföljer vid leveransen.

Reklamation
Om något fel uppstår på Din båt under garantitiden skall Du skriftligen anmäla detta till den Du köpt båten av.
I reklamationsbrevet skall alltid uppges:
1. Ägarens namn, adress och telefonnummer
2. Båtens tillverkningsnummer
3. Var båten finns, på land, i sjön. Platsen
4. Reklamationsorsak.

Data
Längd största 7,60 m
Längd vattenlinje 6,78 m
Bredd största 2,81 m
Bredd vattenlinje 2,40 m
Djupgående 1,50 m
Lägsta fribord till relingslist 0,87 m
Kölvikt 1.000 kg
Deplacement 2,82 m³
Fri segelhöjd 11,0 m
Krysställ 25,00 m²
Storsegel 10,45 m²
Kryssfock 14,55 m²
Genuafock 20,60 m²
Spinnaker 56,00 m²
Höjd i salong 1,83 m
Höjd i skans 1,54 m
Antal kojer 5 st
Båtar som tillverkas hantverksmässigt och av glasfiberarmerad plast
kan variera i mått, varför ovan angivna mått endast får anses som
cirkamått enligt konstruktionsritningarna.

Figur 1
Sprinten i mastens fotända låser masten i längdled. Se till att sprinten låses ordentligt.
 

 

Figur 2
 

 

Principschema Elutrustning

Figur 3

1. Strömuttag elpanel
2. Motorrumsfläkt
3. Startrelä (mont. vid elpanel)
4. Växelströmsgenerator + anslutning
5. Motor jordanslutning (-)
6. Startbatteri med huvudströmbrytare (laddas av startgenerator)
7. Förbrukarbatteri med huvudströmbrytare (laddas av växelströmsgenerator)
8. Kylskåp (extrautrustning) ledning dragen
9. Värmare (extrautrustning) ledning dragen

Elkopplingsschema

---

Eftersom schemat i Fisksätras anvisningar är svårläst bifogas här även ett elkopplingsschema ur Volvos publikation 3805 (Gör det själv - handbok):

---