Varmt och skönt under däck? Ja, vid kallt väder är behovet stort att kunna komma ned under däck och värma sig. Regnvåta kläder kan behöva torkas, och det sker bäst i torr värme.
Helst skall båtvärmaren kunna vara igång även under segling, och inte dra någon ström.
Harald Godtfred Bjørnerud, vår medlem i Trondheim installerade en POD GeHå värmekamin, som ger vattenburen värme i båten. Den har inga rörliga delar och drar ingen ström.

Som en fotogenlykta
POD-värmaren är egentligen en förvuxen fotogenlykta som värmer vatten i en värmeväxlare. Det varma vattnet skickas runt till värmeelement i båten, och det fungerar med självcirkulation, utan behov av el.

En radiator monterades på skrovsidan under bordet i dinetten. Denna typen av värmeelement gör det lättare att använda sig av självcirkulation och slippa cirkulationspump. Vattnet cirkulerar själv när det leds in i radiatorn upptill och leds ut nedtill i returledningen till värmeväxlaren. Självcirkulation bygger på en skillnad i höjd mellan insläpp upptill och utsläpp nedtill i radiatorn. Monterar man i stället konvektorer kan dessa ofta vara lättare att placera, men då får man räkna med att det kan behövas en cirkulationspump och därmed givetvis elförbrukning.

Så här kopplas värmesystemet. Detaljerad beskrivning finns på PODs hemsida Vattenburen värme.

POD-värmaren sedd framifrån och från sidan. Måttuppgifter i millimeter.

Värmaren sitter fäst mot en värmesäker platta. Den monterades för om maststöttan, och skorstenen kunde fästas längs maströret och mynna ut på däck strax för om masten.

Strax under rufftaket lämnar skorstensröret maststöttan och går till en genomföring genom rufftaket. Genomföringen har både ett dragskydd på insidan och en avgashuv på utsidan.
Avgashuven på däcket.

"Det er ikke noe stort problem med høy temperatur.Ovnen og røykrøret blir ikke varmere enn at man kan ta på med hendene uten å få skade. Pipehatten på dekk er heller ikke ubehagelig varm. Treverk og pute ved ovnen er det ingen fare med. Det varmeste punktet er faktisk radiatoren og røret som leder vann til radiatoren, men det er jo sammenlignbart med temperaturen på radiatorene i et bolighus."

Alla vattenburna värmesystem måste ha ett expansionskärl. Här utgörs det helt enkelt av en stadig plastflaska, momterad upp och ned.
I dess botten, som alltså vänder uppåt finns ett 10 mm luftningshål.

Enkel installation
Om installationen skriver Bjørnerud:
"Bildene taler for seg, og viser at installasjonen er enkel. Hele operasjonen tok ca 5 timer. Rørene fra ovnen la jeg inn i benken for å få dem mest mulig skjult. Ideelt sett skulle radiatoren hatt større kapasitet fordi det er mulig å stille brenneren så høyt at vannet koker. Jeg bruker derfor å stille ovnen på maks om vinteren, og skru den ned når det kommer små luftbobler i ekspansjonstanken. I mildere vær er det ikke nødvendig å skru den til maks. Får å utnytte ovnen enda bedre kunne det vært en ide å montere 3-lags radiator eller en ekstra radiator. Det er imidlertid viktig at man tenker over at varmtvannet fra ovnen bør gå i et rør som stiger noe fra ovnen og mot radiatoren, og at returrøret fra radiatorens bunn har fall mot bunn av ovn. Slik får en naturlig sirkulasjon og slipper å bruke pumpe. Det er også viktig at radiatoren har en viss høyde. Dette gir også bedre egensirkulasjon. Det er ikke gunstig å bruke varmelistradiator."

Effekt och bränsleekonomi

Genomföringen i rufftaket strax för om masten.

Expansionskärlet sitter en bit upp på maströret.

Bränsletanken rymmer 2 liter lysfotogen.

Klart att fylla på bränsle i tanken