Visst kan du segla utan babystag, i varje fall i inte alltför hårt väder. Men då missar du åtminstone två ting:
1) När du mastar på räcker det att du fäster babystaget och de båda undervanten på sidorna. Då står masten, och du kan ta bort lyftstroppen. Du behöver alltså varken för- eller akterstag eller de långa sidovanten för att masten skall stå för sig själv.
Om detta kan man läsa i Fisksätras manual (se Artiklar: Fisksätras anvisningar ) som beskriver hur man med mastkranen sänker masten på plats (Fisksätra kallar babystaget "inre förstaget"):
"När man är säker på att masten kommit rätt, låses mastkranen och man försöker så fort som möjligt få fast undervanten och inre förstaget. Drag åt stagen måttligt utan hänsyn till mastlutningen. Korrigeringarna spars till senare.
Med dessa tre stag ansatta, står nu masten och man kan lossa lyftstroppen och börja finjusteringen av masten."
I detta sammanhang kan påpekas något som rätt många har frågat om: "Skall undervantet fästas framför sidovantet eller tvärtom på en Parant?"
Svaret syns på Fisksätras reklambroschyr med den stora bilden av en seglande Parant: Undervantet fäster man i det aktra röstjärnet, sidovantet i det främre.
Regeln, som gäller generellt, är helt enkelt att sidovantet skall bilda en rät linje från masttoppen via spridaren till röstjärnet. Är inte linjen rät utan gör en liten "knäck" vid spridaren kommer det att uppstå en felaktig belastning på spridaren när man spänner vantet. Spänningen vill dra wiren till en rät linje och därvid pressas spridaren felaktigt i sidled.
Med undervantet i det aktra röstjärnet får man enligt Fisksätras beskrivning så mycket bakåtdrag på masten, att den kan stå för sig själv under påmastningen. Naturligtvis skall man därefter rigga färdigt med en gång.
2) Mastheadriggar trimmas på annat sätt jämfört med partialriggar. Fisksätra skriver:
"Är storseglet bukigt och stänger i akterliket, kan man ge masten en böjning bakåt genom att sätta an inre förstaget ytterligare, samtidigt som man lättar några varv på yttre förstaget och tar in motsvarande på akterstaget."
Det är kanske inte alla som utnyttjar dessa två möjligheter, men de finns där dock.
Det finns en effekt till av babystaget: När man ligger i hamn och det står riktigt kraftig blåst (hård kuling eller mer) hjälper babystaget till att hålla masten stilla så att den inte står och "pumpar".
Både Kryssarklubbens Tekniska kommitté och Selden Mast anger att babystaget är ett alternativ till att ha två undervant, ett främre och ett aktre. Därav följer att babystaget inte får tas bort, eftersom bidevindsegling i hårt väder kan ge alltför stor press på masten att krumma bakåt. I värsta fall med risk för mastbrott!
Babystaget användes således för att få masten att krumma framåt.
Hur mycket krum skall man ha? Om storseglet visar rynkor längs masten och har buken nära masten, då har man för lite krum. Om storseglet visar rynkor utifrån bomnocken upp mot masten och buken ligger långt bak har man för mycket krum. Rätt inställning = inga storsegelrynkor, bukens max ligger 40-50% bakom masten.
(Svar från Parantförbundet)
Åsikter och erfarenheter från medlemmarna är välkomna och publiceras här.
